Dagens ridpass
Red som sagt på ängen igen. Det var helt sjukt fint väder och Lina var glad och pigg som en lärka. Vi arbetade på en volt och så gjorde vi framdelsvändningar. Travade en hel del också, nu när en hel del av isen och snön som var där igår smält bort under natten. Vi tog även ett par småskutt över den ena stocken som finns där. När jag tyckte att själva arbetet med Lina var klart red jag till en annan del av hagen som ängen finns i, som är rätt avlång. Där tänkte jag att vi skulle galoppera lite så hon fick springa av sej lite. Jag skrittade först hela vägen för att kolla om det var gropar eller så, travade tillbacka och så vände jag om igen och fattade galopp. Lina tyckte det var helt fantastiskt kul och la sej till med ett glädje-bocksprång. Jag satt kvar... Jag röt lite på henne men sen blev det för svårt att hålla sej för skratt för hon fortsatte småbocka så jag började garva. Hehe... Eftersom sträckan man galopperar på är så pass kort red jag tillbaka igen för att göra om det så hon fick chansen att verkligen springa (och inte bocka) lite. Men icke. Den här gången bockade hon också. Fast typ fem gånger värre - två gånger på raken. Som tur var lyckades jag hålla mej kvar den här gången också, men jag säger då det: hade det inte varit för sadeln hade jag dunsat i marken med huvet före. Efter det gav jag upp galoppförsöken och skrittade av istället.
Så ja. Det var väl allt jag hade att säga om passet. :) Tycker jag kan få erkänna mej själv som kung av de som är bra på att sitta kvar på bockande hästar. För jag har faktiskt aldrig, av alla de gånger jag ramlat av i mitt liv, ramlat av att en häst har bockat! Cuz a'em de best. 
Gaaammal bild...
